Pengar kan bestå av nästan vadsomhelst, såsom snäckskal, djurhudar, guld, sedlar, mynt eller något annat som vi tillför ett värde. I dagsläget använder vi pengar för att kunna växla ut varor och tjänster, men så har det inte alltid varit. Förr i tiden var verkligheten en helt annan, då var det byteshandel som gällde.
Läs mer: Vad är en bytesekonomi?
Nedan presenteras viktiga milstolpar som successivt berättar mer om övergången från bytesekonomin till dagens ekonomiska system.
För extremt många år sedan: En renodlad byteshandel existerade, där exempelvis pilbågar byttes mot frukt.
År 6000 f.Kr: Kor, lamadjur, kameler och andra typer av boskap användes som pengar.
År 3000 f.Kr: Världens första bank skapades i Mesopotamien, som var beläget i det vi idag kallar för Irak. Mer specifikt började folkslaget sumerna väga korn, för att använda det som valuta. All valuta lagrades i banken, där det även fanns plats för både lantbruksredskap och ädelmetaller.
År 1200 f.Kr: Precis här började kineserna använda kaurisnäckor som betalmedel. Det var en ruskigt bra idé, då just de snäckskalen är lätta att förvara samt transportera, och inte går att förfalska. Betalmodellen spred sig snabbt till omkringliggande länder och var populär under en lång period.
Läs mer: Allt om tullar och andra handelshinder
År 600 f.Kr: Vid den här tidspunkten gjorde de regelrätta mynten entré. De första mynten stöptes i formar och bestod av antingen koppar, tenn eller bly.
Läs mer: Sälj gamla mynt via Myntsedel.se
År 500 f.Kr: I den forna regionen Lydien, nuvarande Asien, blev det populärt att använda metaller som pengar. Det var främst guld, silver och brons som användes som betalmedel under den här tidpunkten.
År 118 f.Kr: Precis här anlände den första sedeln, som under den här tidsperioden var tillverkad av läder.
År 806: Även den här gången är kineserna först, och nu är det papperssedlar som uppfinns. Men då vattenstämplar och annat ”lull lull” inte var på plats var falska sedlar vanligt förekommande, och som en konsekvens av det kom inflationen som ett brev på posten.
År 1438: Somliga regioner är fortfarande kontantlösa, såsom Inkariket, där byteshandeln flödar – trots att många av grannregionerna tillämpar pengasystemet.
År 1500: Den första väl uppstyrda, eller ”riktiga” banken, äntrar scenen. En italiensk adelsfamilj, Medici – äger hela bankkoncernen och blir vansinnigt rika på kuppen.
År 1661: Sverige uppfinner Europas första papperssedlar. Bankkoncernen Stockholms Banco står för tryckandet, men bara efter att kung Karl X Gustav godkänt spektaklet.
År 1704: Den första dokumenterade valutaväxlingen sker i Amsterdam.
År 1816: Guld har funnits som valuta ett bra tag, men den här gången lägger britterna till en twist. Mer specifikt skaffar brittiska banker ett lager av guld, som är värt lika mycket som alla pengar som finns ute på marknaden. Tack vare det kunde pundets värde kopplas till guldvärdet, vilket innebar att deras valuta kunde hållas stabil över tid.
År 1865: Den finska marken gör entré i sedelform, och ersätter därmed rubeln.
År 1921: Tyskland tvingas betala ett enormt krigsskadestånd efter att de gjort bort sig rejält under första världskriget. Som en konsekvens av det blir inflationen påtaglig, då tyskarna trycker upp för mycket sedlar.
År 1966: Det första plastkortet kommer till världen. Och jepp – det var en amerikansk storbank som hann först, närmare bestämt Bank of America.
År 1994: Världens första internetköp genomförs.
År 1997: Den första mobilbetalningen utförs via sms, då en kund köper en coca cola via en läskautomat.
År 2009: Bitcoin uppfinns av personen/gruppen som går under pseudonymen Satoshi Nakamoto.
År 2020 och framåt: Omkring 800 kryptovalutor existerar, de kontanta betalningarna minskar och ersätts av digitala alternativ.