Internationell handel bidrar till många positiva konsekvenser. Ett gemensamt ekonomiskt välstånd uppstår, och en större samhörighet uppnås – för att nämna två uppenbara fördelar.
Men trots det finns det tullar, sanktioner, straffskatter och andra stoppklossar som oftast påverkar den ekonomiska utvecklingen på ett negativt sätt. I den här artikeln tar vi en närmare kik på de handelshinder som existerar, och problematiserar kring dem ett slag.
Läs mer: Allt om internationell handel
Tullar
Många har åkt igenom en tull, och slentrianmässigt hyvlat över ett pass till en lite lagom entusiastisk tulltjänste-medarbetare. Tullar för varor skiljer sig dock rejält i jämförelse med de renodlade gränsbevakningsstationerna.
Tullarna har som mål att minska handeln mellan specifika länder, och som en konsekvens av det påverkas den ekonomiska utvecklingen, samt ofta även de diplomatiska relationerna. För att nämna ett exempel anser många icke-EU-länder att samma organisation ägnar sig åt protektionism i en alltför stor skala, och gnäller i samband med det hejdlöst när EU höjer sina tullavgifter. Svenskt Näringsliv, som representerar landets företagare – är frihandelns vänner nummer ett, och motsätter sig alla typer av protektionism.
Tullsatserna är dock relativt låga i dagsläget, det är istället andra handelshinder som står för problematiken, rapporterar Ekonomifakta.
Läs mer: Hur fungerar en bytesekonomi?
Tullar och protektionism
Protektionism innebär att man skyddar produkter som tillverkas på hemmaplan, medan andra länder bestraffas direkt eller indirekt.
Tullsatsernas inverkan är påtaglig inom protektionismen. För att nämna ett exempel har den svenska tullen satt upp begränsningar för alkoholinförsel från andra länder, med mål att skydda alkoholmonopolet, dvs. Systembolaget. De har även sjösatt regler som påverkar avgifter för bilimport från andra länder, som i sin tur gynnar den inhemska bilhandeln.
Som ni själva säkert är med på är de stora vinnarna de inhemska företagen, medan de största förlorarna består av exportbolag från andra länder.
Är protektionism hållbart på lång sikt?
Många anser att protektionism är ett nödvändigt ont, som måste existera för att ett specifikt land ska kunna vara lyckosamt rent ekonomiskt. Men allt är dock inte guld och gröna skogar. Länder som drabbas av protektionism kan ge igen med exakt samma mynt, och som en konsekvens av det kan ett storskaligt handelskrig uppstå. Det monetära krig som USA och Kina ägnar sig åt med jämna mellanrum handlar i grund och botten om protektionism, för att nämna ett exempel.
Är produktionsstöd ett handelshinder?
Produktionsstöd kan ses som ett hinder för länder som vill ta sig in på en specifik marknad. EU:s jordbrukspolitik är till stor del baserad på produktionsstöd som tillfaller EU-bönder som inte får den ekonomiska situationen att gå ihop. Om vi leker med tanken och säger att alla produktionsstöd som EU basar över upphör bör det innebära att mer mat importeras, och det bör gynna bönder utanför EU. Mer specifikt bör produktionsstöd betraktas som protektionism, och till viss del även ett handelshinder.
Sanktioner, skatter, lagar och regler
De skattesatser som ett specifikt land tillämpar kan påverka det exporterande landets ekonomiska tillväxt, och bör ses som ett handelshinder.
Sanktioner, dvs. bestraffningar mot specifika länder – är även det en bromskloss för det land som drabbas. Här kan EU:s kamp mot Apples skattesmitar-fasoner nämnas, så även EU:s tydliga regler mot företag som åtnjuter en dominerande ställning på marknaden.
Sist men inte minst: Lagar och regler kan påverka utländska företags förmåga att konkurrera på hemmamarknaden. Ett solklart exempel på detta är EU:s önskan om att Apple förser alla telefoner som importeras till samma region med en specifik (och kostsam) standard.